Emilies kometkarriär efter Lövsta Future Challenge

02 nov 2015 - Dressage, Nyheter

Fram till finalen i Lövsta Future Challenge Dressage 2015 den 27 november i Friends Arena ska vi möta några personer (och hästar) som är tätt sammanknutna med tävlingen. Det är ryttare, tränare och arrangörer. Först ut är vinnaren av den allra första finalen 2012 – Emilie Nyreröd – som efter Lövsta Future Challenge gjort en kometkarriär med sin häst Miata.

Text: Emma Rost

Emilie Nyreröd har ett omtumlande och händelserikt år bakom sig. Hon har på kort tid etablerat sig i den absoluta svenska eliten och haft flera stora internationella framgångar tillsammans med sin 16-årige vapendragare, valacken Miata. Senast gjorde de världscupdebut i Odense med ett respektingivande motstånd och slutade på fjärde plats i så väl Grand Prixen som i Grand Prix kür. Dessutom fick de näst bästa procenten hittills i karriären, med 72,6%% respektive 74,8%.
I augusti var ekipaget med i det svenska EM-laget tillsammans med rutinerade rävar som Minna Telde, Patrik Kittel och Tinne Vilhelmson Silfvén och såg till att Sverige kvalade till OS i Rio. Några veckor innan det vann Emilie och Miata Grand Prix Special i Falsterbo, i samband med Nations Cup. Där det svenska laget dessutom avgick med segern, inte minst tack vare Emilies och Miatas insats.
– Det har varit ett helt fantastiskt år. Jag har ju känt att vi haft en stadig kurva sakta uppåt jag och Miata. Vi har bättrat på vårt personbästa lite hela tiden, men nu har vi verkligen tagit klivet upp. Det är svårt att säga exakt vad det är som hänt, men jag har fått bra hjälp och alla bitar börjar trilla på plats. Miata har lugnat sig lite, jag har fått lite självförtroende och börjar känna mig trygg i dehär klasserna. Men att vi skulle göra de här resultaten hade jag aldrig vågat drömma om, säger Emilie.

Nu är det knappast så att framgångarna bara trillat över henne just precis i år. Snarare är det utdelningen på en lång och genomtänkt satsning som startade med ponnyn Tim, för si sådär en 12 år sedan.
– Vi köpte ponnyn Tim när han var fyra och jag var 13 och när jag var 16 och han var 7 red vi ponny-EM på Irland, berättar Emilie.
Hon fortsätter:
– Det var också ett steg, att köpa en ungponny som jag utbildade. Det lärde jag mig jättemycket på och har med mig.
Det var också med Tim som beslutet att satsa på dressyr kom. Innan dess hade hon ridit både hoppning och dressyr, men eftersom Tim var dressyrstammad så blev det dressyren som vann. Ridit har hon gjort sedan sexårsåldern och precis som många andra svenska toppryttare så började hon på ridskola. Hästintresset har Emilie fått från sin mamma.
– Min mamma har alltid varit hästintresserad och tävlade lite i början och sen gick hon över mer på avel. När jag låg i mammas mage flyttade vi till gården där vi bor nu. Hon hade med sig tre hästar hit och sen har det utvecklats genom åren. Idag har vi runt 20 hästar, säger Emilie och skrattar.

När det var dags att gå över på stor häst köpte familjen en läromästare till Emilie, som hon red junior-SM på. Ett par år senare red hon Young Rider-SM på nya läromästaren Milca och tog ett brons individuellt och guld i lag. Men sen tog det lite stopp, tyckte Emilie.
– Milka var jättebra som Young rider-häst, men klarade inte det sista steget utan fick bli avelssto. Sen jobbade jag på med mina unghästar parallellt, säger hon.
Redan under ponnyåren startade familjen sin hästverksamhet med försäljning och Emilie berättar att hon fick med sig företagartänket redan från ponnytiden.

Vi har hela tiden byggt på med unghästar och köpt och sålt, säger hon. Vi hade en jättefin unghäst som vi köpte som treåring. När han var sju-åtta debuterade vi St Georg, men jag kände att vi inte riktigt passade ihop. Så vi åkte till Andreas Helgstrand och skulle byta in honom mot en läromästare. Han föreslog Miata och en annan häst och det var så Miata kom in i mitt liv, berättar Emilie.

Det är också Miata som tagit henne hela vägen upp till internationell Grand Prix. Vägen dit möjliggjordes också av Lövsta Future Challenge. Emilie och Miata startade i avdelningen för Unga ryttare 2012. De vann två av fem kval och tog sig till finalen som bästa ekipage på rankingen. Väl i Globen vann de, före ekipage som Marina Mattsson/Mainau, Elin Aspnäs/Christo4 och Sara Enquist/Goch.
– Jag hade inte haft Miata så länge när vi red Lövsta Future Challenge, jag köpte honom på hösten året innan och Lövsta Future Challenge var alltså mitt första år i de klasserna. För mig var det viktigt att både få rutinen att rida så höga klasser och att få en så bra start i de klasserna också. Hade jag gått ut och tävlat mot alla seniorer så hade det nog känts övermäktigt, men nu kändes det som att man hade en chans att få bra placeringar och det gav självförtroende, säger Emilie.

Hon öser beröm över sin tävlingspartner.

 Han är väldigt energisk och har väldigt mycket arbetsvilja. Det var det jag föll för när jag provred. Jag är en ganska liten ryttare själv och kan inte rida på styrka. Jag vill ha en häst som går av sig själv och är känslig för hjälperna. Problemet har väl bara varit att få rätt energi och att det inte går över på spänning. Han måste kunna vänta också. Han vet ju så väl och kan sina grejer och de första två åren så var det han som bestämde inne på banan och jag hängde med. Och det gick ju ganska bra det med, skrattar hon.

Tillsammans med tränaren Cilla Kristoffersen tycker hon att de har fått även det på plats.
– Cilla vet vad som krävs på den här nivån och det gör ju inte jag. Det är tryggt att ha henne som coach. Hon hjälper mig inte minst med det mentala och pushar mig, säger Emilie.

I november är hon och Miata tillbaka i Stockholm, men den här gången rider de i Friends och i världscupen. Men hon hoppas få möjlighet att starta i Lövsta Future Challenge Dressage igen, den här gången i avdelningen Unga hästar.
– Ja, det hoppas jag verkligen. Jag har två åttaåringar hemma, som båda har påbörjat alla svåra rörelser. De har så klart inte befäst alla rörelser än, men kanske när de är 10-11 år, avslutar hon.